Discofjolla.

Lite sent kanske, men The Way I Are med Timbaland är verkligen inte helt fel. Det hade jag inte en aning om. Snart börjar jag kanske lyssna på Da Buzz oxå.

Rökt.

Jobbar så hårt på att hålla kadaverdisciplin i skolan att jag är helt slut. Hoppas att det hjälper. Har knappt ens ork att skriva här längre, vilket kan vara ett bra tecken. Jag ska be att få återkomma.

Vänta Nu.

Kan Israel verkligen förklara Gazaremsan för en fientlig zon och sedan vilja skära av el- och vattenförsörjningen? Ja, uppenbarligen. Och varför inte? Vad ska palestinierna med elektricitet och vatten till? Varuleveranser kommer varken in eller ut, så det kommer ändå inte att finnas nåt att tillaga snart. Och tvätta sig när de ändå inte kan se varandra i mörkret, det är ju ingen idé. Nä, dör de inte av bristande hygien så äter de väl upp varandra. Smart drag. Det här har de verkligen tänkt igenom, Israel. Den slutgiltiga lösningen.

Ett Rätt.

Nu dricker jag varm choklad med vispgrädde. Det är gott.

En Sista Suck.

Köpte skinka lite senare. Den var "välpustad".

The Real Stuff(ing).

Köpte oliver idag. De hade "äkta fyllning".

Utekväll à la Måndag.

En vän uppmanade mig att gå ut, så då gjorde jag det. Och det finns ju lite att upptäcka när man är nyinflyttad i en stad man bott granne med i större delen av sitt liv. Jag tog mig en promenad åt andra hållet (igår tog jag ena hållet) på kvällskvisten och hamnade vid Löfbergs Lila, stadens flaggskepp och skamfläck i ett - bra att vifta med i marknadsföringssammanhang, men helst vill ingen dricka skiten. Men det var kul att kolla på kaffepakethanteringen med alla löpande band, grepp och kartongvikare. Bättre än tomteverkstan på julafton faktiskt. Och så luktade det gott oxå.

Utekväll à la Facebook.

22.40: inväntar kamrat.
22.50: angör Blå, dricker ett glas.
23.20: kamrat vill gå till Koriander.
23.30: angör Koriander, dricker ett glas, samt halva kamratens eftersom han får ont i magen och vill gå hem.
23.50: mellanlandar på BK för att kamraten vill ta med mat hem. Äter min mat i väntan på att kamratens tillbehör ska bli färdiga.
00.20: hemma igen.
00.40: begrundar min situation. Överväger att dra ner på stan igen, men vad fan skulle jag där att göra? Känner ju knappt en kotte och har svårt att traska fram för att bekanta mig med nya människor. Blir sne' på mig själv.
00.45: skriver blogginlägg och går och lägger mig.

Lars Lerin.

Han skrev så här, han (förutom att han målat en jäkla massa):
"Sjön var smal som en älv. Helikoptern landade. Och Jesus klev ur. Då blev jag så glad att jag vaknade."
Heja Lars!

Några Saker Jag Funderade På I Bilen Till Munkfors.

Varför det sägs att det är den andres förlust när det är en själv det gör ont i.
Varför Kansas uttalas 'kansas', och Arkansas 'ar-kanså'.

Facebook, eller Lillebror ser dig.

Som min käre bloggvän JB säger; nu är det alla lillebröders tur att se minsta lilla vink vi tar oss för om dagarna - utan att behöva se varandra överhuvudtaget. Sorgligt. Men oxå lite kul på nåt vis. Jag hoppas att det går över.

Det Kommer Bara Att Leda Till Nåt Ont.

Och det har det redan gjort. Flera gånger. Tack Säkert! för din klarsynthet. Kuken på't.

Smile Like You Mean It eller Le Som En Fotomodell.

Har idag genomfört mitt första (och förmodligen enda) modelluppdrag, för Karlstads Universitet. Det var roligt, och jag fick en kaffe, en halv macka och en biobiljett för besväret. Och äran och berömmelsen förstås. Jag kommer oxå att få en utbildningskatalog för hemskickad till mig när de nya kommer ut. Det här ska jag verkligen komma ihåg att ta upp i mitt CV.

Väder.

Hamnade i både ett vädermässigt och känslomässigt solregn idag. Samtidigt. Lars Winnerbäck och Miss Li sjöng från sin trackslisteplacering Om Du Lämnade Mig Nu under en promenad till kolonilotten. Ungefär så är det ju. Man andas i det tomrum som blir över.

Lördag förmiddag.

Stickar och stickar och stickar, men paljettgarnet tar aldrig slut. Tack och lov är det skönt att ta på, det färdiga resultatet, så om man blundar känns det ok. Alltid något. Och fint väder har vi. Det är oxå något. Kanske blir det en svamp/bär-exkursion under dagen. Eller inte.

Chattsugen?

Nej, det har jag inte direkt varit, men det kan ha sett ut så för den som betraktat mig logga in och logga in och logga in på msn ikväll. I själva verket satt jag hos grannen (nej, inte den grannen, utan den nya grannen superhjältinnekompisen) och drack kärleksdryck och åt ost med kex och hade en datorfri afton. Började oxå sticka på min låtsasadoptivfarmors födelsedagssjal i ett riktigt skräckinjagande garn med fluff och paljetter som hon själv valt. Mitt andra par sockor är redan klara, men de var ju bara stora nog att passa en tvååetthalvtåring. Och dessutom visste jag ju på ett ungefär vad jag gjorde den här gången. Ibland önskar jag att jag visste det lite oftare.

Moloken.

Fyfasen, idag är en sån där dag när jag bara väntar på att få bli 85 år och dö. Och igår var oxå en sån dag. Men bara för att allt ska vara riktigt überjävligt så kommer jag säkert att leva tills jag blir 150. Om jag kunde sälja (eller skänka bort) resten av mitt liv till nån som ville ha det (vad det nu skulle kunna vara för en desperat stackare) så skulle jag göra det nu.

Grabben med kaffe i.

Det bor en VM-barista i min lägenhet nu. Jag som velat ha en alldeles egen.

Grabben med choklad i.

Kexchokladkillen kom på fint besök igår igen, men med glass och i den nya lägenheten den här gången. Och vi var riktigt osunda och åt kakor och pizza och godis och drack läsk. Det är viktigt att en unner sej litte gôtt när det är hälja, det vet varenda människa som jobbat i äldreomsorgen i Värmland. Glassen får vi ta nästa gång, för den glömde vi alldeles bort.