Rufuslycka. Cykellycka.

Det var fasen vad mycket lycka det är i luften så här års. Nästan lite övermäktigt vissa stunder. Rufus Wainwright skönsjunger inför min stundade cykeltur till cykelverkstaden. Faktiskt hade jag mig en liten cykelolycka för några veckor sedan då jag och cykeln gled i skön harmoni några meter på en lång isfläck. Inte en skråma på mig, men hojen fick sig en rejäl törn baköver växlarna och jag har sedan dess tuggat mig fram genom tillvaron på en cykel som inte tål minsta belastning på pedalerna. Den där gamla skräckdevisen om att barn är mjuka och bilar hårda - vad betyder den egentligen? Jag har nu dragit slutsatsen att ju hårdare man är, desto mer skadad blir man när man får sig en smäll. Vi får väl se hur länge den teorin håller. Jag köper mig ändå en ny hjälm inför inlines- debuten idag.